Stolt, men inte nöjd. Så summerar Gunilla Arhén sina 30 år som Vd för Ruter Dam i DN 19 okt.

Intressant läsning - Stolt, men inte nöjd. Så summerar Gunilla Arhén sina 30 år som Vd för  Ruter Dam i DN 19 okt. - ctl00_cph1_image1

Gunilla Arhén har drivit Ruter Dams verksamhet i 30 år. Nu tar Marika Lundsten över rodret.

Gunilla Arhén, som svarar på karriärfrågor i DN, håller på att lämna över stafettpinnen i mentor- och chefsutvecklingsprogrammet Ruter Dam. Den 1 december tar Marika Lundsten över som vd för organisationen.
– Jag känner mig stolt och glad
över de fantastiska resultaten jag ser, men självklart är det inte perfekt, säger Gunilla Arhén, om sin vd-tid.

Ruter Dam behövs fram till den dag när lika många kvinnor sommän befordras, framhåller hon.
– Vi är inte där än. Det beror på samhällets historik och uppfattningar, som att man säger en sak officiellt, nämligen att det är jätteroligt med fler kvinnliga chefer, och sedan när de dyker upp skaver det fortfarande ibland, säger Gunilla Arhén.

DN_bild_GA.pngHon är en av grundarna till Ruter Dam. Syftet är nu som då att få in fler kvinnor på hög nivå i stora företag. 
Varför var du med och grundade Ruter Dam? 
– Det var tajmning och tillfälligheter. Det verkade kul och jag hade en chef som var dålig. Han ägnade två timmar varje dag åt att skälla ut säljkåren och då blev fel  människor kvar, förklarar Gunilla Arhén.

Det var på ett it-företag som inte längre finns. Den dåliga chefen gjorde att Gunilla Arhén, som redan hade ett eget företag, nappade på erbjudandet att driva Ruter Dam.

Varför blev det ett nätverk för kvinnor?
– Min pappa jobbade som hög chef i bilbranschen. Jag hörde hemma vid köksbordet om alla tuffa utmaningar han råkade ut för. Det lät lite otäckt, farligt, spännande och kul. När jag kom ut i näringslivet kunde jag se att det inte var lika lätt för kvinnor, men jag kunde inte riktigt ta på varför. Hon märkte att i stora företag räckte det inte med att vara duktig. Där måste kvinnor förstå politiken och maktspelet och kunna hantera
det.
– Jag såg till exempel i ett företag jag var på tidigare att mina manliga kollegor alltid käkade lunch med chefen. Det fattade inte jag att det var smart att göra, exemplifierar hon. 

Gunilla Arhén anser att kvinnor generellt har svårare för maktspel och känner sig obekväma med det. Det var än mer påtagligt i Ruter Dams barndom.
– Då var makt något som man helst inte pratade om, man ville ha ett inflytande. Men det går inte att vara chef utan makt, som kvinna måste du förhålla dig till att vara chef, till kvinnorollen och till makt. Hon talar om olika generationer av kvinnliga chefer.
– I första generationen, på 1960- och 70-talen, fanns extremt få och det var extremt tufft. De blev lite som männen. I nästa generation, på 1980- och 90-talen, fanns fler. Gunilla Arhén nämner Marianne Nivert på Televerket/Telia, Birgitta Johansson-Hedberg på Liber och senare Föreningssparbanken samt Christina Jutterström, bland annat chefredaktör för Dagens Nyheter.
– Det var fortfarande tufft. När någon kvinna misslyckades på den tiden sa man ”Ja, där ser man hur det går när kvinnor är chefer”.

Det var i den vevan, 1990, som hedersutmärkelsen årets Ruter Dam instiftades.
– Då utnämndes Kerstin Stenberg till ekonomichef i PK-banken. Det var sensationellt. Det säger mycket om tidsandan att vi även premierade chefen, PK-bankens vd Christer
Zetterberg, som hade modet att utnämna henne. Sedan 1996 har enbart kvinnor fått utmärkelsen.

Läs artikeln i DN (pdf)

Länk till DN

Foto: Marc Femenia

publicerad: 2017-10-19